Dagbok 10/11-78 – 03/02-79

fre 10/11
Vaknade sex, kaffe och Bob Dylans senaste i hörlurar. Ingen harmoni; försöker läsa och sen skriva. Klockan nio skulle jag vara på arbetsförmedlingen. Jag var inte optimistisk men när jag träffade Carl-Simon Blev allt ljusare. En sympatisk människa och framtiden och framtiden tydde sig ej så mörk längre. Kaffe och två frallor på Gustafssons. Cyklade vidare till försäkringskassan för att vis läkarintyg och hämta pengar. Tog en röka och blev inkallad till en tjänsteman som var kvinna. Jobbiga frågor om och om igen. När jag visade min irritation lossnade samtalet och det blev raka rör. Lagar och paragrafer ska följas och jag sa att ring om det är nåt mer. Cyklade vidare till bokhandeln men stannade en timme i skivaffären. Köpte en trippel med Neil Young, kollade stereoapparater och tog en kopp kaffe. hemma lyssnade jag på skivan. Farsan tittade in på fika och han pratade jobb; om sitt och om eventuella jobb för mig. han övergav ämnet när han inte fick gensvar. bestämde iaf att jag ska besöka honom i veckan. Klockan var fem och jag var inställd på hemmakväll. Tog ett bad och gick sedan upp till en kompis. Han var deppig och vi delade på en kvarting. En kompis dök upp och vi spelade Tre-bello. Klockan blev nio och efter många om och men blev det puben. Vi drog en holk och jag blev i bra form. Pratade med J-E om gamla skolminnen, drack tre öl och blev berusad. Efter lite tjat i en bil avslutade jag kvällen.

Lör 11/11

Vaknade och kände mig inte vidare fräsch. Drack kaffe och åt rostat bröd till ackompanjemang till Hylands ”Gomorron Sverige”. Klädde på mig och gick till stan och köpte handskar och halsduk.Trots ångest gick jag en svettigt varv. Tänkte gå på konstutställning men ångrade mig.  Gick hem och var glad att jag inte träffat nån. Kollar tennis på TV. Äter middag och kollar på TV. Lugn eftermiddag med tennis och skivlyssning. Tittar in till ett par kompisar och där är allt som vanligt; jag nobbar. Går hem och kollar TV med mamma. Vi ser på ABBA och grälar om deras klädstil. Hon försvinner snart ut på dans och jag blir själv. Lyssnar på klassisk musik men har ångest. Hör röster utanför och och känner mig rädd. Släcker ner lägenheten och har endast TV:n på. Dricker en öl och kollar Western. När det är slut ser jag genom fönstret hur mina kompisar kommer hem från puben. Just då ångrar jag inte att jag stannade hemma men nån riktig glädje känner jag inte. Försöker sova med klent resultat.

Sön 12/11

En vanlig söndag, som den sett ut de senaste åren. vaknade 9, drack kaffe, rökte en c1gg och köpte DN av tidningsbudet. Läste, skrev och lyssnade på skivor. Kände också den vanliga söndagsångesten där gamla nojor blandade sig med nya.  Försöker ordna mina tankar men det är mindre smärtsamt att försöka glömma. Går till kiosken och köper GT och cigg. Äter middag och ser på Tennis. Stänger TV:n och löser korsord. Ser på tennis igen; semifinal i herrsingel. Sen blev det en diskussion med mamma. Jag sa att hon bara klagade på mig och mina idéer istället för att se det positivt. När hon sen började anklaga sig själv, ångrade jag mig. Såg sen Björn Borg spela Stockholm Open.

Mån 13/11-78

Vaknade efter en mardrömsnatt. Drack mitt morgonkaffe och löste korsord. Var ej utanför dörren på hela förmiddagen. Åt mat och gick ut på stan och träffade J. Han var förkyld och tänkte kurera sig med punch. Hade gärna hakat på men höll mig i skinnet. Vi spelade ett parti biljard; jag förlorade. Vi drog till honom och hämtade pengar, sen fika på Gustafssons. Den där punchen kom på tal igen; ”jag vill ju inte dricka ensam” men jag låtsades inget om. ”Ett glas”, men ett glas har aldrig existerat i min värld.han köpte sig emellertid en flaska och vi tog ytterligare en biljard. Vi skiljdes åt och jag gick till färghandeln och köpte batik. Väl hemma var jag stressad och ville bara bli klar med färgningen. Sprang fram och tillbaka; ryggen värkte och jag ville bara få det klart. Räddningen blev farsdag. Jag köpte en chokladask a 10,75 och knallade iväg till farsan. Brorsan dök också upp och vi drack kaffe. Jag fick ångest, blev skakis och skämdes. Klarade av situationen med nöd och näppe men det kändes inte bra. När jag får panikångest tänker jag på framtiden. Jag kommer inte undan. Klockan blev sju och jag gick upp till R. D var där och jag hämtade en mattebok, samt sa nej till en holk. Åt en smörgås och såg på Hedebyborna.

Tis 14/11-78

Det var åskväder i natt och jag sov tills klockan ringde. Bryggde kaffe, läste tidningen och gjorde mig klar för besök på psyket i Skövde; först återbesöket efter utskrivningen. Hos Ingegerd och Klaus. Jag funderade på vad jag ska tala om. Bussresan gick smärtfritt, jag fikade och spelad bort tjugo kr i en automat på Commerce.  Tog bussen till sjukhuset och åkte med darriga ben upp till 85:n.  Det var som att komma tillbaka till ett jobb efter en veckas sjukskriving; fast etter värre.  hejade på Tommy och Håkan, slog mig ner i dagrummet bredvid Marita och tände en cigarett.   hon frågade hur det gått och berättade att hon ska åka hem om ett par dar. Jag kände mig obekväm och gick ut i korridoren. Ingegerd och Klaus dök äntligen upp och samtalet började. Jag svettades och vi talade om min situation.Det kändes bra. Klaus frågade om jag kände till P-G Evander. Han hade föreläst på sjukhuset och läst en dikt om att bli vän med sin ångest. Ingegerd blev förvånad när jag sa att jag läst det mesta med Evander. Jag talade om min oro inför framtiden; AVI. sjukskrivning och arbete. Så berättade jag om min dagbok. Och att jag skriver lite. Klaus berättade om en gård han och några kolleger renoverade; kanske det blev aktuellt med ett besök så småningom. Med terapi och övningar. Jag var positiv. Åkte in till Skövde och åt en härlig sallad, en fantastisk pizza och drack en ljuvlig öl. Njöt av en espresso. Fördrev resten av tiden i affärer. Såg en häftig byst av Ludwig van men priset avskräckte; 230 pistoler.  mötte personal från psyket, hejade. På bussen hem kom jag på allt jag skulle ha sagt. Gick av vid Norlanders och kollade skivor. Gick hem i regnet som piskade i backen och det var mörkt och grått. Det blåste stormvindar men jag kom hem med livet i behåll. Tog ett bad, drack kaffe och läste expressen. Tittade på TV.

Ons 15/11-78

Bestämde mig för att gå till banken och växla in småpengar; men först kaffe och cigarett. Solen sken men det var kylslaget och jag hade som tur var mina nya handskar och halsduk. Som beräknat blev det 70 kr, så jag strosade ett varv på stan och tittade i skyltfönster. Utanför porslinsaffären såg jag en byst av Ludwig van; något minder än den i Skövde men snyggare. Dryga 130 var priset, sa den gamla damen som berättade att henens dotter köpt en liknande av Selma. Jag förklarade att det var Beethoven som gällde, inte Selma eller Elvis. Jag saknade dock pengar så jag gick vidare till Nockes och fikade. Läste tidningen, rökte och kände mig iakttagen. Rusade hem och åt stekt fisk och potatismos; lassade in rejält och blev mätt. Sen vet jag ej vad som hände men jag kastade i mig 4 fl (?) innan jag hann reagera. Spolade ner resten i toaletten. Hjälpte sedan mamma med transport av två stora balar hus- och toapapper från Palsten. Jobbigt att besöka min gamla arbetsplats. Tog pappersbalarna på cykeln, köpte sedan en tidning, chips och en öl. Drack kaffe, klockan blev 5 och jag gick till R. Vi drog en holk och åkte för att spela biljard.  Jag vann med 3-1! resten av kvällen spenderade jag framför TV:n. Blev fruktansvärt trött, lyssnade på radio; det var telefonfrågor till Ola Ullsten. Somnade ganska omgående och det blev en ångestfylld natt Igen.

Tor 16/11-78

Tänkte gå till biblioteket när telefonen ringde. Det var Greta som fått motorhaveri vid vårdcentralen. Jag fick i uppgift att kontakta Kent för bogserhjälp. Hittade brorsan och morbror, samt två praktikanter, fikandes i ett garage på Vinkelgatan. De for genast till undsättning och jag fortsatte till stan. DN och fika på Gustafssons. Sen stod jag vilsen i biblioteket och undrade vad jag ville läsa. Hyllmeter på hyllmeter med nobelpristagare och okända förmågor. Måste komma igång med läsandet, men det var för mycket av det goda. Jag vill läsa allt och inget. Så jag kom ut tomhänt som så många gånger förr och fortsatte till bokhandeln. Det hade börjat regna och sadelskyddet av fårskinn, som jag på nåder fått låna av mamma var genomblött. Jag hittade en grön hålslagare; egentligen var jag ute efter en gul som min skrivmaskin. Jag köpte Djurfarmen för 19.50. Regnet hade upphört, men svarta moln tornade upp sig på himmeln. Innan middag sorterade jag papper och testade hålstansen. Jag åt rotmos med fläsklägg och det smakar förträffligt; efter månader av sjukhusmat. Jag undrar om mamma lägger manken till och lagar extra god mat. Jag är mager som en sticka och behöver äta upp mig. På eftermiddagen ägnade jag åt skrivmaskinen, skivlyssning och länsning. Vid fyr kom J och jag fick ett våldsamt vinsug. Försökte stå emot men rusade till bolaget och köpte två vinare. J drog vidare och jag gick upp till R som var förkyld. Gick hem och öppnade den andra vinaren. Var orolig och rastlös; ville dricka mig full. Cyklade upp till puben och blev full. På vägen hem slank jag in på en nattklubb, men fortsatte snart hem. Åt några mackor och tittade på TV. När jag la mig snurrade det ordentlig. Gick upp för att spy två gånger.

Fre 17/11-78

Vaknad bakfull och eländig. Huvudet pulserade bedövande och jag ville spy. Hade lovat J att mötas på Teatercafét. Var skakig men fick i mig en halv bulle och några munnar kaffe. Vi åkte och spelade ett halvt parti biljard. Fortsatte hem till J; han väntade på en sängleverans. Tji säng, så vi åkte till Bågen och käkade. Åter till J igen och väntade. De hade ”glöm” och lovade komma kl 3. Jag började rätta mig till efter gårdagen, åkte till sjukkassan och vi skildes på stan. Åkte hem och bakade våfflor. Mår psykiskt illa och vill ge upp mina goda förutsatser. Orkar inte tänka på´t. Läser några sidor ur Djurfarmen och somnar. R ringer och föreslå Tre-bello. Vi drar en holk och spelar kort. Jag vinner men känner mig som en förlorare. Går hem och parkerar mig framför TV.n resten av kvällen.

Lör 18/11-78

Duschade, drack kaffe och Bar hem varor från affären, köpte DN och löste korsord. Läste färdigt Djurfarmen och gillade. Efter middag dök J upp och han hade festat loss på nya discot. Gillade och ville ha med mig dit i afton. Nobbade, ty jag var inställd på hemmakväll. Gick upp Till R och spelade Tre-bello. Efter ett par holkar kände jag att det spelar ingen roll. Jag blev passiv och trött i klubban. Efter att lånat J en flaska vin, gick jag hem och tittade på Everton – Arsenal. Matchen slutade remi och jag fick fem rätt på tipset. Låg på soffan med ett öga på TV och det andra i ett korsord. Förvirrad och besviken. Av mina goda förutsatser när jag lämnade sjukhuset blev intet. Fyllan i torsdag plågar mig och framtiden ser inte lovande ut. Vid sju-tiden kom H. Han letade efter O och vi samtalade lite tvunget. Jag följde med H till J och K, men där var stämningen på noll-punkten. Vi satt mest och tittade i väggen, så vi drog ett par varv på stan. Det blev tal om att skaffa sprit, men det rann ut i sanden. Jag hade inte spottat i glaset och det oroar mig. Var är mina vackra förutsatser,och vart är jag på väg. Jag börjar förlora kontrollen, jag börjar tappa taget.H skjutsade hem mig vid nio-draget och jag slängde mig framför TV:n.

Sön 19/11-78

Tidningsförsäljaren kom samtidigt som jag bryggde kaffe. Gick sen till Venes kiosk och köpte en tidning till; läste och löste. Åt biff med ugnsbakad potatis. Läste sedan grammatik. Måste bättra på språket. Kollade TV. Var nervig för besök. Det var en gammal svensk långfilm men kunde ej koncentrera mig. G och A dök upp och även L. Var rädd att visa hur skakis jag är. K dök upp och det blev en darrig fika. Jag blev deppig; gick in och vilade i sängen. När jag slumrade till dök R upp. Vi gick ut och drog en holk. Det regnad, blåste en aning men det gick ingen nöd på oss. På stan stannade en raggarbil framför oss; en yngling kommer rusande mot oss och jag får hjärtat i halsgropen. Han rusar dock förbi men men jag avböjer fika på Sockerbagaren. Jag är skakig. Det börjar regna kraftigt och vi småspringer hemåt. Hemma framför TV:n åt jag upp resten av tårtan, en klase vindruvor samt två mackor och en kopp choklad.

Mån 20/11-78

Började dagen med substantiv; här ska läsas grammatik från grunden. Dock ringer J och vill spela biljard. Som vanligt ställer jag upp och vi ses vid Borgen. Vinner och förlorar; vi fortsätter tiil Gustafssons där jag tar te och en fralla. Känner mig deppig. Kollar skivor på Norlanders och fortsätter till biblioteket. Är på väg att ge upp när jag hittar en bok av Bo Beskow.  ”Och vattnet stod på jorden”. En vacker bok! J åker till sina föräldrar och jag köper falukorv. Kokar potatis och steker falukorv; mamma kom från jobbet och vi käkade. Efter maten kände jag mig olustig. Tog en lång promenad på skogsvägar och funderade varför jag var deprimerad igen. Allt var svart och tröstlöst.- Jag får sätta hoppet till Psyket. Imorgon ska jag tillsjukhuset och då. Fortsatte till stan, köpte en tidning och fikade på Nockes. Kollade en sväng i bokhandeln, gick hem och läste grammatik. Far ringde och frågade hur det var; det går väl, sa jag. Och han sa att jag kunde titta in en dag så kunde vi snacka. gjorde kaffe och tittade på TV. Gud, vad hade jag gjort utan TV. Ensam, javisst. Självvald. Känner ingen gemenskap med kompisar. Bara till besvär. Ivägen och nojig. Rädd. Är det bara jag som känner så? Man kan ju undra och då gäller det att bita ihop, vänta på bättre tider. Ha tålamod och vänta.

Tis 21/11-78

08.00 Gick upp; kaffe och tidning

09.00 Buss till Skövde.

09.45 Fika på Commerce

10.30 Buss till KSS

11.00 Samtal med Claus om veckan som gått; fick en skiss

12.15 Buss till stan

12.30 Pizzeria

13.00 Köpte jeans och skjorta; 79:- + 59:-

14.00 Buss till Skara

15.00 Läste tidningen, tippade och pusslade med Jocke

16.00 Drack kaffe, flyttade ut mina möbler inför storstädningen, torkade väggar och läste

18.00 Spelad biljard med R utan holk och förlorade i sista stöten

19.30 Kokade te, rostade bröd och kollade TV

Ons 22/11-78

Onsdag blev en dag med få dödstunder. Det blåste det friskt och rått men stundtals tittade solen fram och regnet lyste med sin frånvaro; tack för det. När jag vid tiotiden cyklade till stan, piskade den friska vinden i mitt ansikte och jag saknade min halsduk. Jag kom helskinnad till biblioteket och hittade en bo; Nedräkningen av Bosse Gustavsson. Tog den obligatoriska fika på Gustavssons, läste tidningen och försökte koppla av. Fortsatte till färghandlaren och lånade en maskin för rengöring av heltäckningsmattor. Mammas idéer om mattvätt var omöjlig att ändra på och det var bara att lyda order. Möbler och prylar i en härlig oordning och jag gillade inte. Läste lite och lagade mat, vilket roade mig en smula. Diskade, läste och flyttade ut de sista möblerna ur mitt rum. Mattvätten tog några timmer och det torkade så att jag kunde ställa tillbaka möblerna. Jag slapp att sova i vardagsrummet och allt var på plats igen. Tittade på TV och läste till halv tolv. Jag hårde hur vinden tilltog och att det blåste kallt över landet. Jag kände av det, trots att jag låg i en varm säng. Natten blev ångestfull som vanligt.

Tor 23/11-78

Lämnade tillbaka mattvätten, var på biblioteket och givetvis Gustavssons. Efter fika blev det sjukkassan där jag fick köångest. Klarade av det med nöd och näppe. Tog en fika till; i bakhuvudet hade jag ett par flaskor vin. Intill bolaget låg en affär som hade pussel. Jag köpte vin och pussel. O och J dök upp och vi pusslade med liv och lust. Vid fyratiden började jag dricka vin men ledsnade på både vin och pussel. Plockade ihop och ställde undan flaskorna. La mig apatisk i sängen och lyssnade på skivor, började dricka vin igen och kände mig lagom full. Åt sallad och snackade med mamma en stund. Gick upp till R och vi drog en holk; fortsatte till puben där det var ganska öde. Vi kastade pil och drack öl; jag berättade om min ångest och R var förvånad att det var så illa. Vi gick hem ganska tidigt och jag sov för en gångs skull bra.

Fre 24/11

Vaknade och mådde bra efter omständigheterna; det hade gått lugnt och sansat till igår, men det blir väl värre. Fick i mig kaffe och en macka. Vädret var fantastiskt, ingen vind och solen sken. Jag åkte till stan och fikade på Gustavssons. Jag fick lust att springa och en halvtimme senare var jag i Petersburg, iklädd träningsoverall. Det gick lätt och fin så jag bespetsade mig på en 3km-runda. Efter 500 m tog det tvärstopp; jag fick håll och det hjälpte ej att jag kramade en sten så knogarna vitnade. Jag kastade stenen i marken, svor och var inte ens svettig. Jag hade överskattat formen. Jag duschad, bastade. och i bastun satt två gubbar så det blev snack; dvs de babblade och jag lyssnade. Jag är en god lyssnare men vem lyssnar på mig? De pratar om sina skitliv och jag lyssnar och förstår. Jag åkte hem och läste. Framåt kvällen åkte jag till ishallen och såg ”munkarna” bli utspelade. Jag for hem efter en period och kollade TV. Läste mig trött och somnade till slut.

Lör 25/11-78

Lördagen började lugnt och stilla Med kaffe till Gomorron Sverige och en tidning. Läste ut boken och gick till Venes kiosk och köpte DN; löste korsord. Efter middag ville R åka skridskor men jag förklarade att ishallen var stängd. Jag gick emellertid upp till R och O för att spela kort och en holk. Sen blev det givetvis biljard; därefter gick jag hem och tittade på Tipsextra. Kände oro i kroppen och snart satt jag med en stor grogg i handen och pratade och tjatade och jag visste att det kommer jag få fan för imorgon. Som vanligt drack jag mest och snabbast men tyckte jag hade det under kontroll. Vi fortsatte till puben och pratade med allt och alla; och imorgon kommer jag ha världens ågren. Vi avslutade kvällen med kortspel. R, O, K, Holger och jag. Är berusad, men utan alkohol vågar jag inte vara med folk. Det börjar bli mer och mer uppenbart. Men jag mår inte bra.

Sön 26/11-78

Dagen som blev ganska Uthärdlig trots allt.

Dagen som ångesten låg och lurpassade men inte gav sig till känna.

Dagen som jag ej var utanför dörren, förutom ett besök i Venes kiosk.

Dagen som som jag såg på TV i tio timmar på raken. ( 10 tim. )

Dagen som jag bara talade med mamma.
Dagen som var en helt normal söndag i mitt eländiga liv.

Mån 27/11-78

Återigen föll jag för frestelsen att dricka vin. Mot gudarna  och vinsug kämpar man förgäves. Tanken dök upp när jag skrev brev till K. Det blev en dyster berättelse om mitt liv. Vid tretiden satt jag och stirrade ut genom fönstret på ett snövitt landskap: smuttandes på ett glas vin. Under natten hade det kommit 10 cm. Telefonen ringde och det var till min stora förvåning C. Vi talade om livets djävligheter och samtalet tog vid där det slutat på psyk. Jag ville egentligen bara sitta för mig själv och dricka vin så jag lovade att höra av mig. Såg på TV, tittade in till J och R, fortsatte att se på TV och när jag skulle sova var det kaos i huvudet. Tänkte på K och morgondagen: då jag ska till sjukhuset. Somnade efter ett par timmar.

Tis 28/11- 78

Jag åkte direkt ut till sjukhuset pga osäker om tid. !0 eller 11? Det blir hemskare och hemskare med dessa återbesök på 85:an. Jag väntar i korridoren; Ingegärd är som vanligt sen men jag bryr mig inte. Hon frågade hur det var och jag berättade om min nya livsfilosofi som i stort sett går ut på att allt utöver döden är positivt. Hon frågade om framtiden och jag sa att jag inte tänkte jobba innan AVI. Hon sjukskrev mig resten av året. Åt den obligatoriska pizzan men den smakade ej. Åkte direkt hem, utan att passera Commerce. Drömde att jag lyssnade på radio men den gick ej att stänga av. Jag tog ur batteri, drog ut kontakten men det fortsatte spela. Så började även stereon spela; jag skruvade som en galning och fick panik. Jag började skaka, skrek av ångest och vaknade. Jag vaknade i drömmen och fortsatte skrika av fasa. När jag äntligen vaknade vågade jag ej ligga kvar i sängen. Gick upp, rökte en cigg och var fruktansvärt rädd. Jag försökte samla tankarna; var jag på väg att bli galen. Somnade om och drömde de vanliga mardrömmar.

Ons 29/11-78

Biljard med O och J. blev tvåa. Sen blev det arbetsförmedlingen, Carl-Simon var stressad och den gemytliga stämningen var som bortblåst. Ångrade att jag gick dit. På biblioteket hittade jag två (!) böcker. Började läsa Systemet av Bosse Gustavsson. En holk och så biljard med R. Jag förlorade. Somnade sedan och sov verkligen bra.

21 Tor 30/11-78

Så damp de ner tusen riksdaler i brevlådan. Ettusen ett för att vara exakt; pengar som jag hoppats på, men inte vart säker. Prisa gud, skatteåterbäring. Surt förvärvade slantar jag betalat till samhället, men som de ansåg jag behöva bättre. Jag följde med J hem och blev bjuden på två stabila groggar. Renat och cola lugnade mina franska nerver. Jag fortsatte till R, O och en holger. Lånade en flaska vin och mådde förträffligt. Gick hem och åt  egentillverkad sallad som smakade förträffligt. Somnade gott.

Fre 01/12-78

En dag som jag helst vill glömma. En dag då jag drack två vinare, groggar och öl. En dag då jag besökte Willys Place för första gången. En dag då jag blev mycket mycket full.

Lör  02/12-78

Det här blev en dag i ångestens tecken. Bitar från gårdagen spelades upp; pinade och torterade mig. Trots alla försök till positivt tänkande var det en plåga. Hela dagen var en kamp att härda ut, inte sjunka för djupt i tankarna och hoppas att det går över och om några dagar är historia. Jag börjar få känning av magkatarr. Att jag över huvud taget stod ut tackar jag TV för. Tipsextra och Zeb Machan räddade livet på mig. Jag träffade J på förmiddagen men då hade jag fortfarande alkohol i blodet. Dagen blev en kamp med mig själv och min ångest; en av de jobbigast i mitt eländiga liv. Det gäller att bita ihop och streta emot.

Sön 03/12-78

Vaknade av Tidningsbudet; fann för gott att koka kaffe och rosta bröd. Fördrev förmiddagen med att läsa, skriva och pussla. Gick till kiosken och den här söndagen ter sig lik alla andra söndagar. R ringde och ville ha med mig till Norlanders. Jag  hade inte sett nån i ögonen på två dar så jag följde med holger och R. Vi träffade O och han föreslog biljard. Efter en timmes spe,l delade vi på oss och jag åkte hem; läste P.O. Enquists Magnetisörens femte vinter, såg på TV och den värst ångesten började ge med sig. Stundtals skar den som knivar i mig men troligtvis kommer den blanda sig med min vardagsångest och mina normala nojor.

Mån 04/12-78
Tillbringade dag inomhus, förutom ett besök i affären. Har ingen lust att gå ut så jag läser, pusslar och löser korsord. Masar mig ut efter maten och är rädd för att träffa folk jag känner. Hittar en bok, Berättelser från det inställda upprorens tid av P.O Enquist, på biblioteket. Kom i slang med vaktmästaren hemma på gården. I Norrland var det så kallt att man inte kunde stå stilla, sa han och syftade på min militärpäls. Jag har svår ångest och börjar ge upp. Svär högt och är rädd att åka in i en djup depression igen. Nya nojor blandar sig med gamla och jag börjar tappa livslusten. Även denna kväll var fylld med plågor och ångest. Försökte läsa mig trött; jag var uppe och åt men det blev ändå några timmar i sängen där jag låg och vred mig av oro. Försökte tänka på roliga saker men det slutade alltid ut i moll. Jag får ta upp detta imorgon på psyk.

Tis  5/12-78

Jag for till KSS och det blev ej som jag väntat mig. Jag hade väl inga förväntningar, men vänta fick jag. De hade helt sonika glömt mig. Ingegerd var på mottagningen och Claes satt och åt. Jag var på väg att fly fältet när Margaretha gick ner för att hämta Claes, han får ta konsekvenserna. En timma senare kom han och jag berättade om hur jävligt livet var och han började med sina skisser och jag var ej mottaglig för hans ritningar och jag berättade om min ångest och började nästan gråta men jag ville inte ställa till en scen och jag ville inte blotta mig och erkänna hur djävligt allt är och jag vill inte förödmjuka mig och säga hur illa ställt det egentligen är och så blir jag rädd för mig själv. Nästa gång ska vi prata mer om min ångest, vad det är för händelser som plågar mig, vad som kommer igen och jag vill inte ta i det men jag förstår att det måste ut. Jag vill inte tala om sånt jag med all kraft försöker dölja. Mamma tycker jag borde köpa nya skor; ”nu när du fått pengar” och jag tycker att det var ett evigt tjat. Slänger mig på säng och lyssnar på Rod Stewart på hög volym. Efter nån timma var jag lugnare och drack kaffe och såg på TV. Då ringde D, R och holger; de ville ha mig med på bio. Kelly´s hjältar passade mig utmärkt och jag mådde overkligt bra i salongen. Det var som verkligheten där ute bara var en ond dröm. Filmen tog emellertid slut och hemma framför TV:n såg jag en italiensk gangsterfilm och jag var tillbaka min ångestvärld men sov trots allt bra.

Ons 06/12-78

Drack te på Nockes, växlade in småpengar på banken och lånade tre böcker på biblioteket. Bl.a. Fallet Lillemor Holm av P-G Evander som jag genast gav mig i kast med. Den handlar om en ung kvinna och en terapeut ; jag läser ”ingenting kan egentligen vara mer hänsynslöst än att med tystnad inge en annan människa förväntningar som inte kan bli annat än grusade” och jag känner mig träffad. Tycker jag gjort så med Kerstin och känner mig illa till mods. Jag vill ju, men vågar inte. Jag försöker analysera min ångest och tycker jag lyckas ganska bra, men till vilken nytta. Jag mår ju som jag mår. Det är ett stort oidentifierat svart moln som ligger där och gnager. Jag tänker på känslan jag hade i biosalongen; inget lyckorus precis men bara lite lugn och ro. Att slippa ständigt vara rädd och orolig är en stilla nåd att be om. Jag fattar inte varför jag hamnat här och varför jag inte kan göra nåt vettigt av mitt liv. För att slippa alla jobbiga tankar när jag ska sova börjar jag rabbla multiplikationstabellen och jag tror jag är på väg att bli galen. I kriget mot ångesten är allt tillåtet.

Tor 07/12-78

På förmiddagen tog jag en promenad till försäkringskassan. Det blåste snålt och var fem grader kallt så min militärpäls värmde gott. Det var obehagligt att gå i stan så jag smet in på Nockes och allmänbildade mig med en tidning. Jag tog te och ostmacka, funderade på att det faktum att  jag varit nykter en vecka. Om jag inte dricker på fredag blir nog helgen vit, vilket inte har hänt på flera år; undantag för tiden på psyk. Kroppen kräver ett rus men jag har varken druckit eller rökt nån holger så det blir något att berätta för Ingegärd och Claes. Vid fyra-tiden tittade D in. Han satte sig framför skrivmaskinen och jag låg i sängen och läste Evander. Jag svarade ja och nej på frågor och kände mig allmänt olustig, hatade mig själv för jag inte var social och tackade nej till en holger. Jag ville bara vara för mig själv och han fortsatte upp till R. Det kändes skön och för djävligt; jag drack kaffe och grälade med mamma. Jag ville snacka och hon började tjata om skor och jag frågad om hon brydde sig om hur jag mår och hon sa att det var hennes fel och jag sa att det inte gick att prata om hon hela tiden la skulden på sig och så fick jag skuldkänslor för jag startat samtalet. Gick upp en sväng till R och D, försökte va trevlig och social, gick väl sådär. O dök upp och när det blev tal om holger gick jag hem. Jag hade bestämt mig för en vit vecka; vad nu det ska va bra för.

Fre 08/12-78

Klocka och fest. Jag gick en runda på stan, tittade in hos Åke urmakare och blev förälskad i en digitalklocka med tidtagarur. 400 kr och jag måste tänka på saken; under eftermiddagen hade jag funderat klart och köpte klockan. Jag fick en grundlig demonstration; tänkte gå då expediten upprepad högt och tydligt priset. Ridå, jag hade glömt att betala och jag skäms som en hund. Av den vita veckan blev det intet. Klockan åtta ringde O och det var klippt.  jag har mig själv att skylla och när sedan M med väninna dök blev jag nojig och hällde i mig vinet. Det blev en relativt lugn afton på puben och vidhängande tre-bello. Jag känner mig ganska likgiltig och det är väl på sätt och vis bra.

Lör 09/12-78

Det finns inte så mycket att säga; vaknade bakis och med ångest, samma gamla plågor. Köpte tidningar och såg på TV. Från Tipsextra till Macahan. Det var skönt att slippa träffa folk och ändå var fredagskvällen lugn. Somnade till slut.

Sön 10/12-78
Inte mycket att skriva om, denna gudsförgätna söndag men sak försöka.
Skrev brev till Kerstin.
K kom på besök på förmiddagen.
K  och A-L kom också.
Villa slog Boltic med 7-1.
Förutom ett besök hos Venes, var jag ej utanför dörren.

Mån 11/12-78

På förmiddagen var det bestämt att jag ska gå till Karin för att hjälpa henne med några bandinspelningar. Det var nåt med hastigheten. Hos Karin var det sig likt fast mindre än jag mindes. Det var säkert tio år sedan sist men modellplanen i hallen hängde kvar. Hon berättade hur ledsen hon var när vi flyttade. Hon hade åkt till Göteborg för hon stod inte ut att vara hemma. Hon hade gråtit många tårar och vi talade om gamla tider; när brorsan och jag kom ner och tittade på TV, hur ledsen hon blev när vi köpte egen TV. Hon talade med stor kärlek om sin far som hon lekt ”sista slaget” varje dag då han gick till jobbet. När det blev dags för kaffe fick jag panikångest och kunde knappt hålla i kaffekoppen. Jag fick ta båda händerna till hjälp och det var på vippen att jag berättade hur illa ställt det var med mig. Vi spelade igenom hennes band och hittade vad vi sökt. Karin, och jag som skulle börja skolan, språkade med varandra. Karin påstod att jag saknade framtänder och när jag hörde min röst var det inget tvivel om den saken. Karin berättade om sin barndom och jag drog två Bellman-historier samt talade om Furuvik och ett tåg som spårade ur. Vi skrattade så tårarna rann. Klockan blev ett och vi kom överens att fortsätta imorgon. Jag hade blandade känslor; glad att träffa Karin, ledsen över min panikångest. Jag kan snart inte vara bland folk. Ångesten tar bort all glädje. Jag tog ett lugnande bad, varvade ner med en bok och sov en halvtimma. Drack kaffe, tittade på TV och var förvirrad. Halv sju kom J och vi fortsatte till R och lånade vin. Spelade Tre-bello och drack en flaska vin, fortsatte till puben, drack öl och kastade pil. Det flöt på bra och O skjutsade oss till R för att låna mer öl. Hemma hos J, där han låg i sin säng och var deprimerad. O och jag satt och pratade om livet och jag berättade om mina nojor. Åkte taxi hem.

Tis 12/12-78

Så var det dags för psyk igen och jag var där exakt elva. Jag sammanfattade läget för Claes och vi kom in på droger.  Han sa att jag pratade som en gammal alkoholist; men jag varken drog ifrån eller la till utan var väldigt uppriktig. Pizzan smakade ej, så jag lämnade t.o.m. en bit. Köpte vin och öl som vi  lånat igår. Åkte bort till Karin för att avsluta bandinspelningen, men kvaliteten var för dålig. Jag tackade nej till kaffe för jag inte vågade, tittade på TV resten av kvällen och det kändes inget vidare.

Ons 13/12

Idag var det alltså luciadagen men ingen Lucia syntes till. Jag har mig själv att skylla, för om jag stigit upp lite tidigare kunde jag fått en Lucia serverad i TV-apparaten. Nu skippade jag emellertid Lucian och väntade istället på en stjärngosse, nämligen Ingemar Stenmark som skulle göra sitt första åk halv tio. Men till min stor förvåning gjorde Stenis en grov miss i sitt åk och hamnade först på 28:e plats i den chansartade tävlingen, men med ett suveränt andra-åk avancerade han med den bästa tiden till 13:e plats. Även för mig skulle det bli en misslyckad dag där jag kände mig mer plågad än på länge. Jag frågade mig själv vad allt ska tjäna till när det är så in i helvete jobbigt. Hur ska jag komma ur det passiva mönster min tillvaro rör sig i. – Du måste va dig själv och aktivera dig med vettiga saker, säger Claes, men hur i helvete ska jag kunna det när det går åt helvete varje gång jag umgås med folk. Hur ska jag någonsin bryta mig ur denna cirkel när jag blir helt förstörd av samvaron med andra personer. Helt klart är att jag måste få något lugnande medel för annars kommer jag att helt gå ner mig i min isolering. All de samtal jag har på psyk blir egentligen helt meningslösa när det ändå inte fungerar i praktiken. När sedan en landskamp i hockey ( Sve – Tje 3-6 ) inte kan få mig att komma ifrån alla jobbiga tankar är det verkligen kris. Och kris är det just vad det är nu, det tillfälliga uppsving jag hade efter utskrivningen från psyk  är nu som bortblåst och på sätt och vis är det ganska hopplöst när man ser hur det utvecklat sig. Jag befinner mig i samma tillstånd som före inläggningen och det verkar inte finnas någon vettig lösning på problemen. Det enda jag kan tänka mig nu är lugnande medel och nästa tisdag tänker jag ställa ett ultimatum till de på psyk där jag vägrar fortsätta behandlingen utan mediciner.

Tor 14/12-7

En tämligen händelsefattig dag. Först försäkringskassa; Det snöade, blåste och var ruggigt men frisk luft skadar väl aldrig. Sedan till biblioteket och där jag lånade Inferno av Strindberg och två Ekelöf. Efter middag gick jag till mormor med en påse kött. Hon och gamla-mormor åt middag och drack glögg som Malkomsson hade gett dem. De ville bjuda på ett glas men jag tackade nej pga. skakis. De trugade men jag ville inte trigga igång en fylla. Jag ursäktade mig med att jag hade mycket att göra, vilket var en lögn. Väl hemma igen gav jag mig i kast med böckerna men det gav mig ingen ro; pusslade men med samma resultat. Lyssnade på radio, där Sverige tappade en 2-0-ledning mot tjeckerna och förlorade med 2-4.  Dock verkar kronorna vara på gång med tufft och aggressivt spel så det ser bra ut. Såg Sportspegeln där Stenmark utklassade världseliten i parallslalom och visade vem som är bäst. Somnade och drömde oroligt.

Fre 15/12

På förmiddagen hämtade jag gran på stan. vid tre-fyratiden fick jag ett våldsamt vinsug; rusade till systemet och trots att jag skakade som ett asplöv klarade jag bolagskön. Drack vin och lyssnade på skivor; gick upp till R och när vinet var slut fortsatte vi till puben. Drack öl och kastade pil under kontrollerade former. Var inställd på Fokus men det var bara P som gick med in. Rouletten var tyvärr stängd så jag flöt omkring bland skinnpajar och Lee-jackor; oberörd av alla raggare som gapade och slogs. Pratade med C och dansade med P. Efter en stund fick jag fick nog och gick hem utan något större väsen.

Lör 16/12-78

Vaknade vid 11-tiden och konstaterade en lindrig baksmälla. Tog kaffe och macka; tänkte lägga mig igen när R och O ringde för att få med mig till Skövde. De skulle lämna in en skrotbil och kolla i stan. Jag åkte med , fick bilångest och kämpade med restaurangbesöket på Ellos men i stort sett gick det bra. Det är egentligen en tidsfråga innan jag rasar ihop. På tisdag får det bli ett avgörande; antingen medicin eller jag bryter med psyk.  Såg på Tipsextra och Macahan, sov oroligt men det är synd att klaga.

Sön 17/12-78

Var ute en sväng med R och O. Åkturen var menat som en natursession, men vi var bara utanför bilen en enda gång; vi fikade vid Kulhult. Det var en vacker vinterdag med snötäckta granar och strålande sol. Efter en snabbfika fortsatte vi till Kinnekulle och O körde som en biltjuv. Jag hade svårt att koppla av men det var ett sagolikt landskap som susade förbi. På kvällen gjorde sig ångesten påmind så jag vakande på natten flera gånger; genomvåt av svett och med obehagliga drömmar på näthinnan.

Mån 18/12-78

Jag pusslar mig igenom dagen; mellan nio och nitton lägger jag pussel med korta avbrott för matintag. Och ett telefonsamtal. Conny ringde för att beklaga sig och jag fick samvetskval för att jag aldrig ringer tillbaka. Efter en tirad om livets alla gräsligheter så lovade jag att ringa nästa gång. Jag sover oroligt och drömmer onda drömmar

Tis 19/12-78

Det blev Inget lugnande så framtiden ser ganska oviss ut. De ska höra av sig efter den 6:e och jag är fruktansvärt besviken. Jag löser det hela med att köpa vi och dricka mig full; en primitiv lösning på mina problem men jag vet inte bättre. Hamnade som vanligt på puben och fortsatte till K för kortspel. Vi drack hemmagjort vin, höll på till 3 och jag spydde på hemvägen. Framtiden ser ganska oviss ut och jag börjar tappa kontrollen. Jag mår inte bra och vad som kommer att ske vet endast Gud.

Ons20/12-78

Bakis javisst, men ändå inte så farligt. Vaknade halv elva, gick upp till Nockes där jag tog köttbullsmacka och en kopp te. Hemma åt jag kyckling och pommes frites. Äter trots magsmärtor och jag börjar misstänka magkatarr. Det blir ju inte bättre av öl, vin och oro.O tittade in och vi satt och snackade i ett par timmar. Sedan Ringde R och det blev så dags för skridskoåkning. För att vara dagen efter mådde jag skapligt och det var riktigt skönt att spinna loss på grillerna. Konditionen är inte på topp och jag körde oslipat så jag blev både trött och svettig. Mådde sedan illa och somnade helt slut framför TV:n. Vaknade emellertid tills jag skulle lägga mig och sov oroligt. Var uppe en runda vid fyrasnåret men somnade om.

Tor 21/12-78

Vad hände. Jag vet inte så noga men på kvällen frågade J om det var aktuellt med en pubsväng och det var det. Vi delade på en flaska vin och snackade; han berättade om K och hennes katastrofala förhållande med sina föräldrar vilket kunde tagit en ände med förskräckelse. Det handlade om förtryck, att vara hårt styrd och J hade samvetskval och fan och hans moster. Vi fortsatte att snacka på puben och jag blev full. S hade en fest på gång och vi hakade på. Det var emellertid inget drag där så vi lämnade vollyboll-gänget och sikta in oss på Bogrens. R lovade att köra oss till Skövde och S, H och jag studsade förväntansfulla in på discot men ledsnade ganska omgående. Det var dåligt med folk (damer) och vi satsade på att ta oss hem igen. När H viftade med en femtiolapp framför ögonen på en äldre herre i en SAAB combi var allt kirrat. Det var en körskollärare från skara som jobbade extra som rockvaktmästare på Hotell Billingen. Vi fick skjuts hem och han körde mig ända hem till porten. Jag slocknade direkt.

Fre 22/12-78

Julen närmar sig med stormsteg och det är svårt att värja sig. Den riktiga julstämningen vill inte infinna sig, men det känns rätt ok. Antagligen blir det bara mormor på julmiddag och brorsans familj på kvällen. Jag hoppas på en lugn jul med mycket TV. Jag vaknade med en förhållandevis lindrig baksmälla och den lindrades ännu mer när Stenmark vann suveränt i storslalom. Höll ångesten borta med diverse knep och på kvällen gick jag till R. O, M och hennes väninnan var där och vi gick till puben. Det var emellertid fullspikat så jag drog mig hemåt vid tolvtiden. Kunde ej sova då jag oroar mig över julen. Kommer det att flyta eller får jag panikångest och börjar skaka. Försöker skingra tankarna, men det ligger där i bakgrunden och gnager. Jag hoppas att julfriden griper tag i mig och lägger sordin på min oro. Jag försöker njuta av nuet; dvs julen.

Lör 23/12-78

Dan före dopparedan och jag våndas. Ibland undrar jag om jag är riktig klok. Hur jag än vänder och vrider på det; hur jag än resonerar så är jag orolig hur det ska gå vid julbordet. Vet ju att det ordnar sig men jag har ångest. På förmiddagen kom mammas morbror med fam. och det kändes jul. Jag tog med barnen ut och provade min ski-board. R kom förbi, provade och gjorde en praktvurpa. Han blev eld och lågor, ville köpa den som julklapp till syskonbarn. Mamma lovade att skaffa en ny på Plasten så det blev affär. När Tipsextra började var julstämningen som bortblåst och det liknade vilken djävla lördag som helst. Macahan körde sista avsnittet och jag kommer ej att sakna onkel Zeb. Det har utvecklat sig till såpa; hårda män, värnlösa kvinnor och allt löses med colt45:a. Natten blev orolig. Låg vaken i timmar, var uppe för att äta en macka och somnade till slut. Ångest på dagen, ångest på natten.

Sön 24/12-78

Undrar hur många som skänker en tanke åt att vi firar jul till åminnelse av Kristi födelse?                       Det gjorde inte jag förrän de sa det klart och tydligt på TV. Men jag hade annat att tänka på. Jag höll på att gå under av oro och ångest så att jag visste ej vart jag skulle ta vägen. Det drog ut på tiden och katastrofen nalkade sig men allt flöt perfekt. Jag var glad och upprymd men förbannade mig själv över att jag oroat mig i flera dagar. Med huvudvärk och spänning inväntade jag min brors familj och jag var så skakig att jag avstod julgröten. Efter den obligatoriska fotograferingen av fem generationer lugnade det ner sig temporärt. Imorgon ska jag på´t igen. Låg i sängen och tänkte på julen när vi var små. Förväntningarna, leken och glädjen; vart tog den vägen. Julen är ett helvete och jag somnade mätt och trött av julmat och glögg.

Mån 25/12-78

Det blev en händelserik dag på gott och ont. Brorsan med fam kom juldagsmiddag och jag hade panikångest så jag kunde dö. Försökte skoja med A-L men inte ens det hjälpte. Sedan ringde O och ville ha med mig på den årliga auktionen. Jag var nödbedd men lovade komma. Jag drack en halv kvarting för att jag skulle kunna hålla i kortleken. Det var L, R, och K  samt O och jag som började spelet. O, J och K dök upp och hela tiden dök det upp bakspelare. Det blev ett intensivt spel där sista potten var uppe i sexhundra kronor. Jag gick back trettio kr. Sen blev det dags för Willys, givetvis! Jag var berusad och tvekade på en holk. Jag höll mig lugn på diskot, Snackade med J, dansade med A och gick hem ganska tidigt. Det snöade och blåste kraftig; jag tänkte Ru som jag träffat på Willys och som sa att jag skulle börja jobba. Han hade kört igång på Volvo i Skövde och det funkade. Jag somnade som en klubbad oxe.

TISDAG 26/12 1978
Vilken djävla dagdjävel. Egentligen är det inte mycket att förtälja om denna, den sista dagen av julhelgen. En helvetesångest har drabbade mig, men åtminstone vet jag vad den kommer vad den kommer utav och jag vet hur den utvecklar sig, jag känner till helahändelseförloppet. Jag vet att om bara den första stormen lagt sig blir det ganska uthärdligt och det är först när några dagar har gått då det börjar kännas hopplöst igen och jag ser lösningen i ett par nya vinare. men det finns ett vakuum mellan dagenefterångest och vardagsångest som jag kan se lite positivt på tillvaron. Men cirkel är ändå sluten och jag är ändå inte i stånd att bryta mig loss ur händelsekedjan. Kanske beror det på att jag är rädd för all den smärta det skulle innebära, kanske jag fortsätter så här bara för att jag vet vad som händer med mig. Det kanske till och med är en trygghetskänsla i mitt otrygga liv.Natten blev inte öm ljuv utan utvecklade sig till en mycket orolig natt med många hemska drömmar och uppvaknanden.

ONSDAG 27/12 1978
Återigen skulle denna dag fyllas med vin och jag hade det nog redan i tankarna när jag på förmiddagen gick till bolaget och köpte en hela whiskey för nyårsafton. Jag visste varåt det lutade och mycket riktigt köpte jag mig ett par vinare när jag så att säga ändå var där. Vid middag dök R upp och ville ha sällskap till en skräddare i Lidköping för att hämta ett par byxor som lämnats in där för ett par år sedan. Jag hakade på och vi plockade även upp O som vi mötte på staden. Efter resan var det dags för  TV. Under eftermiddagen sändes ett program från fotbolls-vm och för att göra det extra festligt köpte jag mig en pizza och till den kunde jag ju inte dricka mjölk. På det sättet började det hela och slutade som vanligt på puben. Blev ganska berusad det sista och var tvungen att lämna en öl. När jag väl var hemma tittade jag på TV. Det var en basketmatch där jag hade svårt att hänga med eftersom jag hela tiden såg dubbelt. Gick till slut och la mig och slocknade som en stupad oxe.

TORSDAG 28/12 1978
På förmiddagen var jag och hämtade A. En ganska lång promenad men med tanke på nöjet att få leka med henne var det inget. Jag blir själv som ett barn och har minst lika kul som A när vi kryper omkring. Man kommer in i en annan värld och glömmer allt annat, men när sedan J ringde och undrade om jag kunde komma bort en sväng så vaknade jag upp.Han verkade mycket deprimerad och skulle köpa vin. Jag lovade inget bestämt men efter middag åkte jag bort en sväng. trots att klockan bara var ett hade han redan druckit en flaska och givetvis började jag dricka. Stämningen var ganska bedrövad och jag var nära att halka ner i samma bedrövande stämning som han befann sig i. När sedan K kom blev jag ganska nojad och som tur var hade jag konsumerat en halv vinare och även resten åkte ner. När sedan vinet var slut  så blev det givetvis tal om mera vin och jag åkte upp till bolaget. När jag kom tillbaka var stämningen om möjligt ännu mer hopplös och jag vet inte riktigt vad som hänt. I alla fall låg J och K i sängen och diskuterade mycket ljudlöst. Jag drack ett glas vin innan jag fann för gott att lämna lägenheten. Den deprimerade stämningen blev för mycket för mig och risken att den skulle smitta av sig på mig var alldeles för stor. Jag vill inte fly in i en depression, det löser inga bekymmer utan det är snarare ett bekvämt sätt att komma ifrån verkligheten. Intala sig själv att allt är värdelöst och meningslöst. se allt i svart istället för att gripa tag i problemen och försöka arbeta sig fram till en lösning. Jag själv är nog inte så vidare positiv, men jag tror det inte visar sig så klart längre. Mina ambitioner har sänkts och från det utgångsläget blir inte allt så negativt längre. Men det är klart att när jag är för mig själv tänker jag inte så ljusa tankar, men jag har inte så stor lust att dela med mig av de svarta tankarna. De kan lätt smitta, eller också kan det tas som man vill ha medlidande och det vill jag verkligen inte. Mina problem är mina och jag vill inte dra ner stämningen för andra. Ibland skiner det förstås igenom och särskilt i samband med sprit och det oroar mig. Nåväl, den här dagen drack jag inte mer  vin och det var en stor framgång. Kanske det berodde på att A fortfarande var kvar när jag kom hem, kanske det berodde på den glädje hon visade när jag öppnade dörren. Morsan berättade att hon vid ett flertal tillfällen frågat efter mig och tittat i mitt rum. Jag började genast leka med henne och hon ville göra tusen saker på samma gång. Den glädjen som jag känner när jag kommer så nära ett litet barn är obeskrivlig. Jag tror jag skulle kunna hålla på i flera dagar och leka med henne. Under kvällens lopp blev det givetvis tv-tittande och när det sedan blev dags att lägga sig somnade jag ganska fort.

FREDAG 29/12 1978
Det var en dag i kylans tecken. Enligt väderleksprognosen har en köldknäpp slagit till i hela Sverige och just nu är det ett mycket kallt land att leva i. Sexton minusgrader på termometern resulterade i att jag höll mig inomhus. Hela förmiddagen övervägde jag att gå till försäkringskassan, men det gick i stöpet och det innebär att pengarna inte kommer att räcka över helgen. Under eftermiddagen började jag dricka lite vin i brist på annan sysselsättning och givetvis skulle det inte stoppa med lite vin utan linan skulle löpas ut. När jag druckit upp den första vinaren ringde L och att jag skulle följa med på handboll. Givetvis accepterade jag och med en vinar i påsen åkte vi ner till idrottshallen. Jag drack ganska måttligt och det ville inte tända till riktigt. B och L delade på en kvarting och särskilt började komma i stöten. O dök upp och jag gick med han ut i bilen och drack vin, diskuterade livet. Handbollen tog givetvis slut och vi skulle givetvis dra iväg till ett ställe, men först puben. En mycket kort visit på puben och sedan vidare till K där jag blev bjuden på grogg. trots två flaskor vin, en öl plus groggen var jag inte särskilt berusad. Det bestämdes att Kråks var ett lämpligt ställe att tillbringa kvällen på och jag hakade givetvis på. Efter många om och men beställde jag en räkcocktail och öl. Jag led och var inte alls i form för att dansa och jag satt långa stunder själv vid vårat bord. Efter det sedvanliga trasslet med notan lämnade jag och S stället och tog en taxi till korvkiosken. Han hade givetvis inte gått lottlös från Kråks utan hade både bestick och askfat innanför skjortan. Vi skildes vid korvkiosken och jag vandrade hemåt i kylan, varken trött eller full. När jag såg att det lyste hos R gick jag upp dit en stund och vi snackade återigen om livet, men nu på en mycket nykter och klar nivå. Utbytte nojor och gav råd. Han var också mycket illa berörd av Pinocchios situation och efter han berättat förstod jag hans upprördhet. När klockan var halv två gick jag hem och la mig. somnade direkt.

Lör 30/12-78

Det börjar gå mot slutet av detta år och snart är det dags att samla krafter till ett nytt år. Denna lördag var som vanligt en ganska vanlig lördag; dvs med en baksmälla med Tipsextra och ett fruktansvärt oväder. Var uppe hos R en sväng på kvällen och det var i stort sett enda umgänget jag hade under denna dag. Avslutade kvällen med Bo Widerbergs Mannen på taket.

Sön 31/12-78

Så ska detta depressiva år läggas till handlingarna. Det är bara att försöka glömma all tråkigheter; spotta i nävarna och ta nya tag. Trots motgångarna går det inte att bortse från att jag fått en hel del erfarenhet. Jag tycker att jag har både mognat och utvecklats. Även om det är jobbigt nu kan jag kanske dra nytta av den här tiden framöver. Jag har lärt mig förstå hur jag fungerar i olika situationer. Nåväl, denna sista dag på året skulle bli rätt lyckad: redan efter middag tog jag mig en Irish Coffey. Fortsatte att smådricka tills kl 5 då O ringde. Han var hos R och jag gick dit med min whiskey och var i bra form och kände lugnet. J och K dök upp och vi började dricka på allvar och diskunionerna gick höga i takt med att flaskorna tömdes. Jag tog det lugnt med drickat och var nog den som var nyktrast. Men tillräckligt full för att ge upp min förutsatts att inte gå till Willys; lånade en hundring av R och snart satt vi i en Taxi. Långa jobbiga köer med fulla nyårsfirande mötte oss, vi kom in och satte oss vid ett bord och drack öl. Jag kände mig glasklar i skallen, så klar man bara kan bli av sprit. Det löt på ganska lugnt utan några större skandaler; vi drack öl, snackade och dansade. Pratade med en dam som blivit uppskrämd pga en killes utseende och kom så småningom fram till att hon blivit knivhotad som trettonåring när hon liftade. Vi dansade; M och hennes kompisar dök upp, vi snackade, dansade och drack öl. Vi av slutade med te hos M:s kompis och trots berusning tyckte jag att det gick galant. O somnade i en soffa  och blev attackerat av en brunstig hund; först slickad i ansikte och sedan det blev allt grövre klippte han till hunden. Klockan var fyra när jag gick hem i den svinkalla natten. Jag var trött och somnade direkt.

Mån 01-01-79

Vaknade framåt elva; trött men inte så farligt bakis. Jag drack mycket men blev inte särskilt full. Börjar väl bli härdad. Jag tar baksmällan bättre nu men ångesten finns där. Det var ett riktigt busväder; snöstorm och kyla. Jag var ej utanför dörren och verkligheten började tränga sig på. Imorgon ska jag till Skövde för besök på AVI. Jag planerade för resan, la upp ritningar och somnade sent.

Tis 02-01-79

Klockan ringde åtta, vaknade nio och fick brått. Bussen gick tio; jag skulle äta, tvätta mig och besöka arbetsförmedlingen. Panik, men jag fick t.o.m. vänta en kvart på bussen. Väl i Skövde kollade jag tidtabellen för lokalbussen; fikade på Commerce där jag noterade att nya lagar gällde i år. Spelautomaten var nedstängd och där stod jag med fickorna fulla med enkronor. Ridå! 12.15 befann jag mig på ett öde AVI, så öde som bara en sådan institution kan var. Stora lokaler, långa korridorer där jag kunde höra en vaktmästares träskor klappra i nånstans i evigheten. En städerska sveper med golvmoppen över de tomma golven och jag försöker föreställa mig hur det är i skarpt läge; skrålande elever, klockor som ringer och tuggande stämpelklockor, Fem i ett anmälde jag mig och en kvinna presenterade sig som Margareta Hörnstam. Hon var kurator, berättade om verksamheten och jag berättade motvilligt om mig själv; jag märker att jag blivit mer reserverad och sluten. Vi gjorde en rundvandring men jag var föga imponerad, visste inte vad som väntade men allt verkade så bekant. Kanske det berodde på de öde lokalerna men det kändes som ett västgötaklimax och jag sa mest ja och nej. Emellertid var det lång väntetid och jag fick en tidsfrist. Jag tog taxi till stan och käkade pizza. Måste erkänna att jag inte hade ljusa tankar om AVI, ror inte det kan rubba mina cirklar men jag ska ge det en chans. Tog bussen hem och parkerade mig framför TV:n. Hade ett helveteskval när jag skulle sova och vaknade genomsvettig av att jag frös. En orolig natt.

Ons 03-01-79

Såg på Julkul med Staffan och Bengt. Det var ekonomisk kris så jag måste till Försäkringskassan. Och kris är en bra beskrivning av min situation. Var hos R och vi beslöt oss för att gå till puben; då kommer O, L, O och senare även J. Jag häver i mig en skvätt whiskey och lånar även ett  par glas vin. På puben blir jag nojig, tycker alla tittar på mig och dricker mycket öl. Och blir full. När vi ska gå dyker en snutbil, tre gubbar rusar in på puben och en kompis som också fått för mycket, får en knäpp och snor ett par handskar i polisbilen. Sekunderna senare, efter han stängt dörren kommer poliserna tillbaka och det var nära ögat. Vi drar därifrån med en väldig fart och avslutar kvällen med en tvåmannawhist. Jag lyckades sedermera somna trots att det snurrade ordentligt i skallen.

Tor 04-01-79

Var bakis men fick i mig en smörgås och ett glas mjölk. det värker i kroppen och jag har ångest fast det egentligen inte hände nåt speciellt igår. Försökte intala mig det, men det hjälpte föga. Jag började oroa mig för helgen och bestämde mig för att gå till bolaget. Det kalla vädret håller i sig och jag får lida pin. I stan  går jag in  skivaffären och hittar en Beatles-box med 13 LP för 485:-. Det ska jag ha, tänkte jag redan vid första anblicken; rusade hem efter mina sista slantar och offrade därmed vin och nöjesliv till helgen. Ångrade mig inte ett öre. O tittade in och ville spela bowling men jag var pank vilket han då erbjöd sig att lägga ut. Vi spelade två serier och jag vann bägge; kanske en framtidssport för mig. Lyssnade sedan på Beatles och tittade på Pennies from heaven; en pärla där bister verklighet blandades med schlagers. Det handlade om kärlek och ljuva drömmare och jag somnade direkt när jag gick till sängs.

Fre 05-01-79

Kom givetvis inte iväg till försäkringskassan och således ej bolaget. Framåt kvällen fick jag ett otäckt sug efter alkohol, så jag letade desperat upp ett par hemmagjorda vinare i källaren; det smakade tyvärr vedervärdigt så jag rusade upp till R och lånade en flaska. O och D var där så vi spelade fyrmanna-whist. Vinet gjorde mig lugn och jag oroade mig för det, men vad ska jag göra. Jag fungerar inte bland folk utan alkohol, men en det blir inte riktigt bra det heller. Jag fick låna en hundring och vi åt en tre-rätters med vin på kinakrogen; avslutade med Irish Coffey och mådde förträffligt. En timma senare var O och jag på Willys, träffade massa folk och drack öl. Dansade med E och M. Det var trångt och ont om sittplatser så framåt halv två knallade jag hemåt; tyckte det vart en lyckad kväll och jag blev inte för full. Somnade direkt och drömde intensiv. I symboler

Lör 06-01-79

Jag vågade mig ej utanför dörren och TV:n räddade mig från den värsta ångesten. Sista delen av Maktens Portar och sedan Tipsextra. Inte så mycket mer att säga och jag hade världens mardrömmar som jag inte kan förklara.

Sön 07-01-79

En helt händelselös dag. Var ej utanför dörren. Såg på TV. Översatte texter. Hade verkliga sömnbesvär.

Mån 08-01-79

Som väntat blev det vin. Efter middag gick jag till försäkringskassan och sedan bolaget; köpte Whiskey till O som jag lovat och vin till mig. Var hemma två, drack vin och översatte texter från Beatles vita. Lyssnade på musik och Conny ringde. Hade tänkt ringa honom, men…Han var deprimerad, hade tvångstankar, fick starka mediciner och jag var inte rätt man trösta. Jag var inne i en mörk period och vi utbytte våra svarta tankar. Lovade att höra av mig; fortsatte att dricka vin och funderade på puben. Ringde några samtal men fick inget napp, gick själv till puben och satt själv en timma och drack öl. Tyckte alla tittade men ville inte gå hem. Mitt primitiva sätt att lösa problem. E ville låna en tia och jag satte mig vid deras bord. Jag blir djup som vanligt när jag är full och ska analysera allt. Lämnade puben och gick upp till R med en hundring. Han sov så jag gick hem, somnade och drömde massa tarvligheter.

Tis 09-01-79

Det hade varit en helt vanlig dag, helt lik de senaste dagarna; jag hade bl.a druckit sprit. Jag var inte särskilt full när jag gick till sängs men det var något som inte stod rätt till. Det verkade som jag helt enkelt tagit slut, jag hade gjort mitt och hade inte mer att ge.

Det hade varit en ganska trevlig kväll med kortspel och jag hade t.o.m. vunnit 10 kr. Kanske det var att jag inte vågade spela kort utan alkohol som jag började ge upp. Jag visste att jag drack för mycket och det inte kunde fortsatta. Jag hade halkat in på en farlig linje och kunde inte bryta mig loss.

Jag låg sängen och kunde ej sova. Tusen tankar for genom hjärnan i ett fasligt virrvarr och jag fick inte grepp på någonting. Jag gick upp och rökte; var för full för att läsa mig trött, så jag låg och vred mig i sängen. Det kändes hopplöst och allt tedde sig mörkt och dystert. Ingen tyckte om mig och jag förstod dem för jag hatade mig själv.

En tanke började ta form och blev allt starkare. Jag var rädd men kunde inte slå bort den där tanken. Den etsade sig fast och kändes som ett tvång. Jag gick upp, hämtade kniven och lade den i sängen. Jag låg i sängen och rökte. Funderade. Jag måste göra det.
Försiktigt tog jag kniven och skar ett par skråmor för att prova hur det kändes. Små röda streck uppenbarade sig på handleden. Så tog jag ett kraftigt tag och snittade till så blodet började rinna. Jag skar ytterligare ett par gånger och täcket började färgas rött. Jag hade skurit ett centimeterdjupt sår tvärs över vänstra handleden och jag satt och tittade på blodet som trängde fram.

Sedan kom ångern. Vad hade jag gjort. Såret var inte tillräckligt djupt och jag vågade inte fortsätta skära. Jag ville inte och jag ångrade mig starkt. Jag ropade på mamma och hon blev helt förtvivlad när hon såg mig sitta i sängen bland de blodiga sängkläderna. Men vad har du gjort, sa hon. Hon hämtade en handduk och virade runt handleden, satte sig bredvid mig. Hon håller om mig och jag börjar inse vad jag ställt till med. Hon frågar om hon ska ringa till Skövde men jag är tveksam. Det skulle vara förnedrande efter ett sådant här misslyckande; samtidigt insåg jag att såret måste sys.

Hon hämtade telefonkatalogen och började bläddra desperat. Trots att hon försökte verka lugn så var hon mycket skärrad. Jag fick hjälpa henne att hitta numret och jag ångrade mig allt mer över mitt tilltag. Hon talade med en man, sa vad som hänt och lämnade sedan över luren till mig. Jag sa som det var, att ingen speciell händelse var orsaken och jag ångrade mig starkt. Emellertid måste jag sys och han sa att jag skulle åka in så vi får talas vid. Jag accepterade.

Mamma ville åka med men jag vägrade  henne det, klädde mig och lånade pengar till taxi. Jag började klarna till i skallen och var medveten om vad jag gjort och om vad som kommer att hända. Jag ville klara upp detta själv. Hon förstod att det inte var någon ide att tjat så jag for iväg till Skövde.

Under resan till KSS sa jag inte ett ord till chauffören. Jag funderade och kände mig märkligt lugn. Jag satt och tänkte på saker som alls inte hade med dagens händelse att göra. Vad ska hända härnäst?

Klockan ett gick jag in på akuten och jag fick vänta, ty den jag skulle tala med var upptagen. Det hade slutat blöda och såret var en centimeter djupt och spretade åt alla håll. Jag väntade, gick ut och rökte med jämna mellanrum och var nervös. Efter en timma eller två blev jag inkallad i ett rum. En skötare tittade på såret och frågade vad som hänt; jag sa att jag var less på livet men han ville inte tro på mig. Till slut insåg han att jag talade sanning och jag fick lägga mig på en brits. En läkare kom in frågade vad som hänt och jag mumlade som svar. Han började sy och sa att det kunde inte ha blött så mycket och jag mumlade. Jag kände mig billig och misslyckad. Efter lite krångel med en sjuksköterska var jag hoplappad och vi knallade in till ett rum.

Nu berättar du vad som hänt sa han och jag började förklara läget. Du får röka , sa han och jag tände en cigarett. Jag öste ur mig massa ord och målade upp min situation. Spriten började gå ur kroppen, jag svettas ymnigt och han så hur förvirrad jag var. Han gav mig sobril.
Jag fortsatte att gå på och sa att jag vill ha lugnande utskrivet och sedan åka hem. Du får stanna över natten; så får du tala med en läkare på avdelningen. han ville inte skicka hem dig.

Jag ville inte till avdelningen igen. Det skulle vara förnedrande att träffa all människorna där; framförallt Claes. Svälj din stolthet, sa han och stanna över natten. Jag kände mig misslyckad och gick med på det. En sköterska hämtade mig, jag bommade en en cigarrett och fick en vichyvatten. Klockan var nu fyra och jag vet ej om sobrilen hade någon verkan. Jag försökte sov en stund i ett vilorum

Ons 10-01-79

Klockan sex klädde jag på mig och satt och stirrade i väggen. Jag undrade vad som kommer att hända härnäst men vågade inte gå ut ur rummet. Jag satt och lyssnade på ljuden som kom utifrån. Folk började vakna och personalen började strömma till. En del röster kände jag igen och det skar inom mig. Röksuget gjorde sig påmint och jag var tvungen att gå ner till kiosken för att köpa cigaretter.

När jag kom upp tog jag mod till mig och frågade om jag fick tala med en läkare som jag blivit lovad. Maria sa då att vi kunde talas viden stund. Hon frågade vad som hänt och jag berättade. Jag sa att jag ville ha mediciner vilket ogillades. Eftersom Ingegärd inte kom förrän på måndag blev jag erbjuden att stanna kvar. Eller så kunde jag tala med Elisabeth; du kan dricka en kopp kaffe och fundera på saken, sa hon.

Jag gick ut i dagrummet och kedjerökte; satte mig avsides och försökte ge tusan i att folk  tittade på mig. Jag oroades över att Maria skulle kontakta Claes och farhågorna besannades. Jag kände mig verkligen billig när han dök upp och vi gick in i ett rum för att samtala.

Han såg att det inte var så illa ställt med mig utan att jag bara var deprimerad. När jag förklarade att jag ville ha mediciner blev han fruktansvärt negativ. Du går och skär dig lite och sedan kommer hit för att visa hur illa ställt det är och på så vis få Ingegärd att skriva ut lugnande, sa han. Jag kunde inte förneka att det kunde tolkas på det viset och fann det lönlöst att diskutera med Claes och Maria. Jag hade inte tänkt mig en utpressning, skulle aldrig göra så mot Ingegärd.

Allt jag sa väckte negativa känslor hos Claes som förklarade att han inte var beredd att fortsätta med mig om jag tog mediciner. Det stred helt mot has principer och det förstod jag, men jag ville att han skulle förstå mig. Det slutade med att vi avbröt vårat samarbeta. Jag var inte beredd att fortsätt på hans villkor och det kändes skönt att ta det beslutet. Jag respekterade och imponerades av hans arbete men jag stod på mig och gick inte med på hans krav.

Vi talade om den närmaste framtiden och han erbjöd mig att stanna tills Ingegärd kom tillbaka.  egentligen tvekade jag aldrig, trots att det var jobbigt att se personalen i ögonen. Jag behövde vila ett par dagar, så jag accepterade.

Hela eftermiddagen satt jag i soffan och stirrade; jag gjorde ingenting. Funderade och väntade på att få tala med läkare vilket inte blev av. På kvällen kom mamma med en kasse kläder och diverse saker. Jag orkade inte prata så mycket men fick lova hanne att aldrig försöka ta livet av mig igen. Hon var fortfarande skärrad och det kav mig skuldkänslor.

Tor 11-01-79

Nästa dag gjorde jag i stort sett ingenting; rökte, drack kaffe och bläddrade i tidningar. Spelade bordtennis vilket roade mig. På eftermiddagen talade jag med Rose-Marie; Hon var elev på vårdskolan och pryade på 85:an. Hon satte sig intill mig och hon utstrålade spontanitet och ärlighet och hon, hör och häpna, lyssnade på mig. Hon berättade även om sig själv; hon var ny på gården och hade höga ambitioner vilket jag sa till henne. Hon bar krattade. Klockan var fyra och hon skulle sluta för dagen men det tog 10 min så var hon tillbaka och frågade om hon fick slå sig ner. Vi hade ett mycket fint samtal och jag kände inte igen mig själv; kanske det var just mig själv hon lockade fram med sitt sätt att bemöta mig.

Jag berättade om mig själv och om min situation; jag talade med en människa och inte personal och det kändes bra. Hon talade om sig själv och sina egna problem. Hon frågade hur länge jag ska stanna och jag sa att jag ville hem så fort som möjligt eftersom de inte ansåg mig särskilt sjuk. Det tyckte hon var synd för hon hade gärna talat mer mes mig.
Vi rökte en cigarett och hon ursäktade för hon hade hindrat mig från att duscha. Jag sa att det var trevligare att prata med henne och vi bestämde att fortsätt i morgon.

När hon gått kändes det skönt att veta, trots alla djävligheter, att det finns fina människor på denna planet och det gjorde mig glad.

På kvällen gick jag för att köpa röka då jag träffade en tjej som kände igen mig, men som inte jag kunde placera. Hon sa hej och frågade hur jag mådde och jag blev överraskad av denna spontanitet för jag hade inte talat med henne förut. Det visade sig var en av fyra tjejer som storstädat avdelningen när jag var inlagd i höstas. Vi talade om lite av varje och när vi skiljdes undrade var alla dessa trevliga människor hållit hus tidigare i mitt liv.

Senare på kvällen satt jag och talade med nattvakten en dryg timma. Vi talade om livet och om dess gåtor på ett mycket ”intellektuellt” sätt; vi var inne på samma våglängd och förstod varandra till 100%. Det kändes konstigt att helt nykter kunna sitt och språka på ett så naturligt sätt och alla hämningar var som bortblåsta. Jag förbannade mig själv att jag att jag inte kunde va mig själv när jag väl var hemma. Jag förbannade mig själv att när jag kom hem skulle jag falla in i de gamla vanliga hjulspåren och spela rollen jag byggt upp under flera år.

Jag tyckte det var skönt att kunna slappna av och vara sig själv; samtidigt tyckte jag det var omotiverat med inläggning när jag kände mig i så god kondition och funderade på att åka hem i morgon.

Innan jag somnade pratande jag med min rumskompis. Han hade försökt ta livet av sig med tabletter. Får jag bara tillräckligt många chanser ska det lyckas, sa han. Det var deprimerande. Han var alkoholist och höll sig ifrån spriten med hjälp av mediciner men blev istället beroende av dem. Jag lyckades somna och sov bra hela natten.

Fre 12-01-79

Jag fortsätter med att inte gör någonting. Hela förmiddagen funderar jag på att åka hem. Jag vill tala med Maria men vågar inte. Väntar på att hon ska ta kontakt vilket hon givetvis inte gör. Hatar mig själv för att jag är sån, hatar mig själv för att jag inte kan ändra mig. Till slut frågar jag henne om det är ok att åka hem; hon säger att det är det och frågar om jag vill ha permission över helgen för att prata med Ingegärd på måndag eller bli utskriven. Jag vet ej och hon tycker jag ska fundera på saken tills eftermiddag då en läkare kommer.

Strax före middag dyker Rose-Marie upp och jag blir glad. Hon är precis som igår men jag är spänd och blockerad; jag berättar om mina planer att åka hem och hon tycker att det vore trevligt om jag hörde av mig till henne vid något tillfälle. Det ska jag försöka göra.

gick sedan in och vilade en stund och snar kommer Rose-Marie in och sätter sig på sängkanten. Känner mig ganska fånig när jag ligger där, så jag reser mig upp och hon frågar om vi ska åka in en sväng till staden i eftermiddag. Jag tycker det låter bra och hon ska höra av sig efter maten.

Jag har ännu inte bestämt mig angående utskrivning. Det lutar åt hemresa för jag skulle inte stå ut här över helgen. Ändå gjorde jag inget för att bli utskriven för jag ville gärna åka till staden med Rose-Mari. Tiden gick så jag misstänkte att stadsresan gick i stöpet och mycket riktig; det var inte genomförbart. Hon undrade om jag var besviken och det kunde jag ej neka till! Återigen ville hon att jag skulle hälsa på henne och hon gav mig sin adress och telefonnummer. Jag sa att jag så gott som bestämt mig för att åka hem och hon var orolig hur jag skulle klara tiden fram till AVI. Hon säger ytterligare en gång att jag ska kontakta henne men jag lovar inget bestämt. Jag sa att jag har en känsla av att hon säger så för att hon tycker synd om mig. Hon försäkrar att det inte är så och jag måste tro på henne. Innan vi skiljs åt håller hon om mig och det känns skönt. Jag försöker besvara kramen men känner mig tafatt och hämmad. jag lovar att jag ska höra av mig och vi tar avsked.

Klockan är fyra när jag får fatt på Maria och hon har tagit på sig ytterkläderna och är på väg hem.  blir förargad när jag kommer i sista minuten men vi löser det med att jag tar permission och ringer på måndag och bestämmer hur framtiden ska se ut och om samtalet med Ingegärd.

Jag krafsar ihop mina saker och rusar ner till  den fullpackade bussen men det berör mig inte. Känner ett lyckorus men vet att jag kommer falla in den vanliga trallen. Jag har en flaska whiskey stående hemma och den ska tömmas.

När jag käkat börjar jag att dricka och fortsätter sedan med vin och hamnar på puben. Givet vis blir jag full, diskuterar och berättar om de senaste dagarnas händelser med de som orkar lyssna. Stupar i säng kl två och slocknar direkt.

Det gick som jag befarat; jag gjorde inget allvarligt försök att bryta mig loss från invanda hjulspår. Jag utnyttjade inte de krafter jag fått i Skövde utan allt blev som vanligt. Jag är besviken men det verkar som jag inte är i stånd att förändra min situation och det är en tidsfråga hur länge det kommer att hålla. Allt är som förut och det verkar som det alltid kommer att förbli så; tanken gör mig förfärad. Jag vill inte leva det här meningslösa livet utan hop för framtiden. Jag vet bara inte var jag ska hitta styrka at bryta mig loss.

Lör 13-01-79

Tillbaka i verkligheten efter några dagars andrum. Cirkeln är sluten; dagenefterångest blandas med vardagsångest. Att jag aldrig lär mig av mina misstag. Framtiden ter sig oviss men på måndag sätter jag min tillit till Ingegärd; jag ska ringa KSS och framför önskemål om mediciner. Det ser inte helt omöjligt ut, men som det har utvecklat sig känns det inte helt rätt. Efter mitt idiotiska beteende, kan det nästan ses som utpressning och det vill jag inte utsätta henne för. Funderar på att föröka utan, ta alla smällar och ge tusan i konsekvenserna. En sak är säker; jag känner mig mycket osäker inför framtiden och jag kommer ej att bestämma mig förrän i sista stund. Just nu vill jag flytta från Skara, men problemen kvarstår.
Denna lördag var som vanligt, jag kämpade med ångesten framför TV. Det ringde i telefonen men jag svarade ej, det ringde på dörren men jag öppnade inte. Jag ville vara ifred. Jag känner mig så fruktansvärt tom och innehållslös. Och deprimerad. Återigen börjar självmordstankarna ta form och om det blir något mer försök kommer det inte att bli just ett försök, det är en sak som är säker.  Förnedringen jag kände vill jag inte uppleva igen. Men de svarta tankarna måste jag hålla borta.

Sön 14-01-79

Det ser ut som jag halkat in i en djup depression igen och har blivit handlingsförlamad. Jag syllar inte med något utan ligger mest och funderar. Jag tror jag skippar medicin och försöker hålla ut. Trots allt känner jag att det finns en styrka inom mig, men som inte kommer loss. Samtidigt har en tanke inom mig börjat ta form; jag måste flytta hemifrån och börja styra upp mitt liv. Helst skulle jag vilja flytta till en annan stad, men är medveten om att det inte går att flytta ifrån mina problem. Jag måste bryta mig loss från denna onda cirkel, skaffa nya kontakter och förverkliga mig själv. Jag är inte så stark att jag kan skippa de roller jag spelar och det kommer alltid saker i vägen.

denna söndag höll jag mig inomhus men öppnade dörren när det ringde. Det var H som ville låna skivor och så fort jag träffar folk blir jag sugen på vin. Jag tycker jag är tråkig och H gick ganska omgående. Natten skulle bli den värsta på länge och jag sov inte långa stunder.  Tankarna for i huvudet som skottspolar och Gud vet vad jag tänkte på.

Mån 15-01-79

Idag ringde jag återbud till Skövde; jag tänkte förklara för Ingegärd men det blev ingenting sagt. Jag var på Arbetsförmedlingen för att hämta ersättning för studieresan till AVI.  Jag känner mig redo att köra igång men jag fick ej besked om när. ”I feel so strong”. Jag vill jobba med barn, kanske på ett dagis för jag tror det skulle ge mig styrka. Det är en teori som jag haft, för barn har alltid roat mig. Nåväl; det kommer att ta tid innan jag kommer igång och då gäller det att stå ut och slå ihjäl tiden. Dagarna går väl an, men nätterna är en plåga. I natt somnade jag inte förrän klockan tre.

Tis 16-01-69

Så bröt förkylningen ut som jag haft i kroppen en längre tid; heltäppt i öronen som vanligt. På förmiddagen tog jag mod till mig och ringde AVI och helt oväntat sa de att jag kunde börja den 5 februari. Äntligen börjar det lossna. En stund senare ringde C och det var lika bedrövligt som vanligt. För en gångs skull hade jag ringt till honom men det var upptaget och han kom före mig ändå. Förkylningen hindrade inte mig från att åka till försäkringskassan och på vägen hem fikade jag och åt årets första semla. Sedan tog förkylningen ut sin rätt och jag kände mig däckad. Jag somnade ganska direkt, men vaknade vid ett flertal gånger och var genomsvett. Feber is high.

Ons 17-01-79

Förkylningen håller mig i ett järngrepp och i dag kulminerar den; on några dagar lossnar det. Min förkylning börjar med halsont, fortsätter med snuva vilket medför täppt i öronen, särskilt det vänstra och så feber förstå. Så står det still några dagar och sen lossnar det; allt som alt tar det en dryg vecka.

Trots förkylning har börjat skriva;  troligtvis ledsnar jag snart eftersom jag inser hur löjligt och naivt det blir. Jag kan aldrig få ur mig det jag vill säga, utan det blir bara massa pladder. Det är i alla fall tidsfördriv. Natten blev en plåga, det börjar bli ett verkligt problem med sömnen.

Tor 18-01-79

Förkylningen börjar stabilisera sig och febern avtar. Nu är det bara att ligga lågt tills det lossnar. Jag mår i alla fall bättre nu. Håller mig inomhus; fördriver tiden med att skriva och lösa korsord. Jag tänker också; har funderat mycket på Rose-Marie. Har tänkt att ringa men är för feg. Idag tog jag mod till mig och ringde men det var upptaget och sedan svarade hon inte. Jag var både lättad och besviken en hade bevista att jag vågade. Jag ska ringa nästa vecka. På kvällen dök O upp och efter tio minuter var jag helt tom och längtade efter vin. Började planera inför morgondagen och kände mig allmänt olustig. Jag har blivit tråkig och tycker allt är oväsentligt som inte rör mig och mitt inre. Jag är insnöad, helt enkelt. Hade sömnproblem: lyssnade på radio och försökte  komma ihåg låttitlar. Jag kom till 9 sen somnade jag till slut och drömde intensivt. Vi satt på en bakgård, rökte en holk och gottade oss i solen men jag mådde inte bra. Oroväckande!

Fre 19-01-79

Jag var på vårdcentralen och tog bort stygnen; passade på att hämta pengar på försäkringskassan när jag ändå var i faggorna. Och när jag ändå var i stan köpte jag whiskey. Jag hade resonerat med mig själv om lämpligheten, men när väl tanken slagit rot finns det ingen återvändo. På eftermiddagen tog jag mig ett par stadiga whiskypinnar och lyssnade på Beatles. Senare på dagen åkte R och jag för att bada bastu; kände mig fräsch och avslappnad efteråt, drack en lättöl som smakade förträffligt.   vi snurrade ett tag på stan och jag tog upp drickandet; vi träffade O som gjorde mig sällskap. Vi fortsatte till puben där vi träffade J och K. Blev berusad, hade tokiga tankar i huvudet men behöll dem för mig själv. Willys fanns i bakhuvudet men vi tog ett ett par varv på stan och sedan gick jag hem och la mig. Trött och full slocknade jag omgående.

Lör 20-01-79

Kravlade mig upp vid halv nio; var mer trött än bakis. Jag drack en kopp kaffe och tittade på Lennart Hyland. Lindrig ångest på grund av ganska lugnt igår. Höll mig inomhus och lekte med A-L. Var så förbannat trött bara och slumrade till när jag såg på Tipsextra. Kollade TV resten av kvällen och löste 4-5 korsord. Inga sömnproblem utan slocknade direkt och drömde konstigheter.

Sön – Ons 21-01/24-01-79

På söndag eftermiddag Påbörjade jag ett tålamodsprövande projekt. I tre dagar gjorde jag inte nåt annat än pusslade; 3000 bitar från morgon till sena kväll. Jag pusslade och funderade från söndag till onsdag, med undantag för ett parti biljard med J som jag inte kunde neka till. När jag på onsdag eftermiddag hade några få bitar kvar skulle det firas med vin. Sedan blev det puben, dart och biljard; jag satt emellertid mest tyst och drack öl. Jag blir full och apatisk viket i och för sig är bra. sedan var det lika bra att gå hem och lägga sig.

Tor 25-01-79

Ibland undrar jag om jag är riktigt klok. Jag ifrågasätter vad det är som får mig att tro att jag skall klara av AVI. Jag vet exakt vad som väntar mig; varför ska jag klara av det när jag inte har klarat av det tidigare. Var inte så negativ, säger folk till mig. Jag tycker inte det är en pessimistisk att över huvudet taget börja på AVI. Tvärtom med de oddsen. Nåväl, jag tänker mer och mer på det ju närmare domedagen kommer. Det är oro både bakåt och framåt så trots att jag var bakis gick jag till posten för att hämta pengar. Det var kallt och jävlig så jag ilade hem till värmen och tryggheten. Tittade på TV och drömde livligt.

Fre 26-01-79

På förmiddagen var jag på försäkringskassan och på hemvägen tog jag tillfället i akt köpte jag en hela whiskey. På eftermiddagen började jag smådricka och sen var det igång. En glad kväll eller ett inferno; välj själv. Jag ser det som en katastrof fast jag egentligen hade ganska kul. Avslutade på Willys och kom i säng halv tre.

Lör 27-01-79

Vaknar fortfarande lite full vid elva. Klarar dagen hyggligt pga sport på TV. Jag förtränger så gott det går men natten har ingen nåd.

Sön 28-01-79

Sunday, bloody sunday. Det börjar bli outhärdligt att lev. Ångesten gör att jag inte står ut med mig själv. Jag känner dödslängtan som jag trots allt vet inte är tillräckligt stark för att jag ska klara av det, men om ett tag kommer det inte säga stopp. Visst har jag ångest efter fredagens festande, visst har jag ångest över AVI. Jag ser både med bävan och förväntan på att börja på AVI. Det positiva är att jag kommer ifrån Skara. Men hur ska jag klara av att vara bland allt folk. Det var sport på TV hela dagen, men det hjälpte föga. Tankarna tränger på och jag orkar inte ta itu med det. Jag orkar inte försvara mig. Återigen en hemsk natt.

Mån 29-01-79

Egentligen hände inte så mycket, men mes mina mått mätt fick jag en hel del uträttat. Jag ringde AVI för att förhöra mig om bostad och ekonomi. Det kommer att lösa sig på måndag när jag väl börjat, sa han. Sedan ringde jag Conny; vi ringer typ var fjortonde dag till varandra. Nu ringde jag för en gångs skull och det var inte mycket nytt under solen. Samtalen vi har är alltid våldsamt depressiva och mynnar alltid ut i hopplöshet och desperation. Men konstigt nog blir jag på bättre humör efter våra pratstunder. Efter en halvtimmes ältande över livets jävligheter och tröstlöshet känner jag mig ganska väl till mods. resten av dag gjorde jag inget, men att ringt dessa samtal var en framgång. På kvällen såg jag ett läkarprogram på TV som handlade om ångest. Även om det inte var några nyheter var det intressant att se det i bild; alla känslor och begrepp enkelt formulerade och jag fick lite ordning i mina tankebanor. När man jämt och ständigt kämpar med sin ångest är det lätt att man går för djupt i sig själv och glömmer av vad det egentligen handlar om. Omgivningen fattar inte hur det är att att må så dåligt som jag gör och jag dömer inte; för några år sedan hade jag själv ingen aning om hur det är att ha ångest. Hade jag sett TV-programmet då, hade jag inte fattat hur det är att ständigt gå omkring med oro i kroppen som ibland kulminerar i ett rent kaos. I alla fall var programmet upplysande och jag hoppas det sågs av fler än jag.  Försökte sedan läsa mig trött men tankarna skar som knivar i mig och jag plågades i sängen. Trots att jag försöker tänka positivt mynnar det alltid ut i jobbiga tankar och när jag väl somnade drömde jag hemska drömmar.

Tis 30-01-79

Som vanligt alltid lika trött på morgonen. Jag undrar hur det ska gå på AVI? Det var några månader sedan jag gick upp vid sjutiden. Idag gick jag emellertid upp klockan nio, drack kaffe och åkte ner till försäkringskassan för att hämta stålar. Jag blir glad när jag står i kön och väntar; tänker på att jag blivit av med köångesten som jag haft. Jag vet hur paniken kom och jag darrade som ett asplöv; jag kunde knappt skriva min namnteckning på utbetalningskvittot. Numera går det helt smärtfritt och jag har gjort stora framsteg. På väg hem bestämmer jag mig för att fika och det lugnaste stället där risken är minst att jag träffar på någon bekant, är Nockes. Mycket riktigt dyker det upp kända ansikten, men inte tillräckligt för att de skulle sätta sig vid mitt bord. Hejar diskret. När jag kommer hem tar jag ett hett bad för att tina upp. Det var kallt ute, fem sex grader och snålblåsten. så det var verkligen skönt att krypa ner i det varma vattnet. Jag började sedan läsa, vilket jag inte gjort den senaste månaden. Det är först nu på senaste tiden jag  kommit igång igen och det är tack vare Grundbulten och Lyftet. Två perfekta böcker att köra igång med när man inte orkar läsa men känner att man vill. Eftersom det var tisdag knåpade jag ihop ett par stryktipssystem. Två sextonraders, Ett chanstips som är helt vansinnigt och ett favorittips. Jag vinner aldrig och idealt vore väl att hitta ett mittemellan- system. Nu orkar jag inte lägga ner någon större energi på tipset utan kör på som vanligt utan några större förhoppningar. Det är bra att ha något att syssla med när Tipsextra kör igång och jag med all säkerhet är bakis. På kvällen lyssnar jag på radiosporten och Sverige slår Finland med 8-1 och guldspekulationerna börjar ta form efter uddamålsvinsten mot Sovjet. Det återstå att se men bandy ligger mig varmt om hjärtat och följer turneringen med stort intresse. Givetvis blev det stora problem att sova och det var först efter jag läst mig trött som jag lyckades somna och drömmarna blev ovanligt intensiva. Trots att jag minns vissa detaljer kan jag inte analysera drömmen eller också är det så jobbigt  att jag inte vill göra det och tränger undan det jag minns.

Ons 31-02-79

Efter ha gjort nada hela dan rusade jag till bolaget halv sex. Det var det gamla hederliga vinsuget som gav sig till känna och av mina föresatser att inte dricka före AVI blev intet. Min idé var att försöka minska ångest genom att avstå alkohol men det sprack. Vinet smakade bra och jag satt och läste vad jag skrivit den senaste tiden. Det var en dyster läsning, präglad av ångest, oro och depression. Även om jag skrev om andra saker så var allt målat med svarta färger. Löste sedan TV-krysset med hjälp av uppslagsverk och lyckades lösa det. Jag öppnade den andra vinaren och det började luta åt puben. Ständigt denna pub! Det fanns helt enkelt inga alternativ. Jag träffade H och jag kastade pil med Y; drack öl och blev full. Satte mig vid E och hennes kompis och svamlade men hade dålig ordning på begreppen så jag raglade hem. Gick upp en sväng till R men märkte att jag var för berusad och sa nej till Holger. Pissade och spydde i ett par soptunnor och var verkligen slut, vilket resulterade i att jag somnade direkt.

Tor 01-02-79

Lyckades på något underligt sätt trycka tillbaka baksmällan ganska så bra., trots att jag kört rätt hårt dagen innan. Ångesten kom givetvis och var starkare än vanligt men jag visste ju varför och trots plågor år det ändå skönt. Åt en rejäl frukost för en gångs skull och gjorde sen ingenting. På kvällen ringde J och ville spela biljard; accepterade efter stor tvekan och vann samtliga partier. Efteråt vill han ha med mig till puben men jag orkade inte träffa allt folk igen, efter gårdagens härjningar. På kvällen lyssnade jag på radiosporten och Sverige slog Norge efter tre mål av Tobbe EK och ett av Micke. Sedan kom natten och med den kom också den verkliga ångesten; somnade först vid tretiden.

Fre 02-02-79

Spåret gick spikrakt utan någon som helst chans till avstickare. Redan när jag på förmiddagen var och handlade ett par flaskor vin visste jag mycket väl vad som väntade. Att jag sedan ljög för mig själv, trodde jag skulle hålla mig hemma och ta det lugnt, så tvekade jag aldrig när L ringde och frågade om jag ville komma upp en sväng. Givetvis hade jag redan druckit en vinare och givetvis förberedde jag mig för en kväll på Willys i fall om att. Väl hos L dök även M upp och vi snackade om allt eftersom vinet rann och så var det dags för den vanliga proceduren ner till puben och sedan var vi då vid Willys. Dansade och snackade med folk, drack öl och hade kul. Trots att jag fick den vanliga nojan att alla tittade på mig så hade jag roligt. Fick fin kontakt med ett par damer från Götene och talade rätt mycket om livets gåtor. Gick hem efter att jag käkat korv vilket resulterade i att jag spydde och det var inte så konstigt eftersom jag inte käkat något sedan middag. Slocknade sedan direkt och sov tungt, mycket tungt.

Lör 03-02-79

Efter den häftiga påställningen i går, så blev väl inte resultatet någon överraskning. Förmiddagen klarade emellertid ganska bra eftersom spriten inte gått ur kroppen helt. Det var först vid middag som dem verkliga ångesten kom och då gäller det att kämpa för allt vad man är värd, försöka övertyga sig själv att det inte var så farligt. Det är ändå tröstlöst att resonera med sig själv för vad man än kommer fram till återstår bara ångesten. Givetvis börjar tankarna från igår blanda sig med tankar om framtiden och det står klart för mig att det är mycket nära till AVI. Jag väcktes på morgonen av att Conny ringde. Han hade missuppfattat situationen, trodde jag redan börjat på AVI och ville således hör hur det gått. Men efter det vanliga utbytet av fraser om livets djävulskap så lovade vi varann att höra av oss. På förmiddagen sprang jag mest omkring i lägenheten och visste inte vad jag skulle ta mig till. På eftermiddagen gick jag upp till R och träffade för första gången på flera månader holger. Vi spelade kort, jag kände mig i fin form och visade mig från min positiva sida, åtminstone utåt sett. Gick sedan för att köpa tidningar och satte mig framför TV:n. Egentligen hände det inget mer denna dag, utan det blev som en helt vanlig lördag i mitt eländiga liv. Lyckades somna till slut men sov en orolig sömn och låg vaken långa stunder.

SLUT

Annonser

Om rabarberpolisen

Kosmopolit - Blåbärsputte

Publicerat på 29 januari, 2014, i Dagbok 10/11-78 - 03/02-79. Bokmärk permalänken. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: